Bruksformat

Bruksformat är den slutliga storleken på den färdiga produkten efter beskärning som kunden får. På alla våra mallar är bruksformatet markerat med röd färg.

Projektformat

Projektformat är storleken på den förberedda filen i millimeter, som inkluderar bruksformatet med utfall. På alla våra mallar är projektformatet markerat med blå färg.

Utfall

Utfall är en säkerhetsmarginal som läggs till i den grafiska designen utanför bruksformatet. Dess syfte är att undvika vita kanter efter beskärning av arket. Standardutfallet är 2 mm på varje sida av designen.

Säkra marginaler

Säkra marginaler är avståndet mellan viktiga delar av designen från skärlinjen, bigning eller andra konstruktiva delar av arbetet. De garanterar att viktiga innehåll inte av misstag beskärs eller skadas. På alla våra mallar är områdena för säkert placering av viktiga delar av designen (säkra marginaler) markerade med grön färg.

Apla / Tinta

Apla är en enhetlig täckning av ett visst utskriftsområde med en färg med konstant mättnad, utan tonövergångar – både 100% och lägre värden. 
Tinta är en variant av färg med minskad mättnad (t.ex. 20%, 50%), ofta använd för att skapa ljusare toner. Tint är alltså en typ av apla med lägre täckning.

Svart apla

För att uppnå djup och mättad svart beroende på tryckteknik, bör färgkomponenterna väljas korrekt. Nedan presenterar vi rekommenderade värden för respektive tryckmetod:

  • Digitaltryck: 33%C, 33%M, 33%Y, 100%K
  • Digitaltryck av självhäftande etiketter: 100%K
  • Offsettryck: 60%C, 55%M, 50%Y, 100%K
  • UV-tryck på styva material och bläckstråletryck från rulle: 33%C, 33%M, 33%Y, 100%K
  • Tryck på material för bakgrundsbelysning: 60%C, 55%M, 50%Y, 100%K

Djup svart

100%K

Grå apla

För att uppnå neutrala och stabila gråtoner i offsettryck, bör grå apla inte skapas enbart med K-komponenten (svart). Sådan grå kan ha en oönskad nyans (grönaktig eller brunaktig), särskilt på större ytor eller på olika papper. Men i digitaltryck minskar användningen av endast K-komponenten risken för bandning.

  • Digitaltryck: t.ex. 0%C, 0%M, 0%Y, 50%K
  • Offsettryck: t.ex: C:50% M:40% Y:40% K:22%

För att undvika de vanligaste felen och problemen är det värt att följa nedanstående regler:

Svart apla

För att uppnå djup och mättad svart beroende på tryckteknik, bör färgkomponenterna väljas korrekt. Nedan presenterar vi rekommenderade värden för respektive tryckmetod:

  • Digitaltryck: 33%C, 33%M, 33%Y, 100%K
  • Digitaltryck av självhäftande etiketter: 100%K
  • Offsettryck: 60%C, 55%M, 50%Y, 100%K
  • UV-tryck på styva material och bläckstråletryck från rulle: 33%C, 33%M, 33%Y, 100%K
  • Tryck på material för bakgrundsbelysning: 60%C, 55%M, 50%Y, 100%K

Färgkonsekvens

Observera: Vi garanterar inte färgkonsekvens i efterföljande upplagor. Skillnader kan bero på tryckteknik och materialens egenskaper.

Sidsammansättning i filen

Säkerställ korrekt sidvändning - den bör vara inställd head-to-head. Läs mer

Lackering på skärlinjen

Det rekommenderas inte att lackera selektivt på skärlinjen eller bigningslinjen. Lacken kan flaga av, vilket påverkar produktens estetik.

Ramar och kantlinjer

Kom ihåg toleransen för beskärning på ±1 mm. Ramar och tunna kantlinjer vid kanterna kan bli osymmetriska och se oestetiska ut.

Färger i designen

Endast CMYK. Andra färgrymder Pantone/RGB kommer att konverteras automatiskt och kanske inte uppfyller förväntningarna.

Typsnitt

Alla typsnitt bör konverteras till kurvor eller bäddas in i PDF-filen. Rekommenderad minsta teckenstorlek är 6 pt, i kontrast 8 pt (Sättning i kontrast - placera vita eller ljusa tecken på en mörkare bakgrund. Syftet med att använda sättning i kontrast är att framhäva texten).

Plattning av designen

Filer bör plattas till ett lager och bör inte innehålla transparenser. En plattad fil är en där vi inte har tillgång till lager och åtgärder som utförts i designen. Filen kan också delvis plattas, t.ex. ha texter konverterade till kurvor. Då kommer innehållet att vara utan redigeringsmöjligheter, men vi kan fortfarande ändra deras placering. Övriga delar av designen kommer fortfarande att vara fullt redigerbara.

Bigning på bestruket papper med gramvikt över 250 g - laminering

Obestruket papper med gramvikt 250-350 g/m² kommer att spricka på bigningslinjerna. För att undvika detta rekommenderar vi laminering.

Grafisk design

Bruksformat och projektformat

Bruksstorleken kan vara valfri inom de gränser som anges i kalkylatorerna, beroende på tryckteknik och valt material. Information om begränsningar visas i kalkylatorn.

Projektformatet måste ta hänsyn till bruksstorleken ökad med utfall. Standardmässigt kräver vi utfall på 2 mm på varje sida.

Bakgrund och alla grafiska element som gränsar till kanterna måste gå ut på utfall utanför bruksformatet. Även om bakgrunden inte inkluderar utfall måste projektformatet överensstämma med specifikationen.

Säkra marginaler

Viktiga delar av designen bör vara minst 3 mm från skärlinjen, bigningslinjen eller andra konstruktiva delar av arbetet.

Färgsättning

Färgrymd - färgmodell

Arbeten bör förberedas i färgrymden CMYK.

Den maximala summan av tonvärden i en punkt bör inte överstiga:

  • 300% för standardutskrifter.
  • 200% för kartong med ensidig beläggning (obestruken sida).
  • 250% för laminerade utskrifter.

Observera! Undvik att placera mättade aplor på samma ställen på fram- och baksidan.

ICC-profil

Där det är möjligt rekommenderar vi att använda ICC-profilen ISO Coated v2_300. Denna profil begränsar summan av färgkomponenterna till 300%, vilket hjälper till att undvika problem med överflödigt bläck och ger bättre utskriftskvalitet.

Övertryck (Overprint)

Vänligen använd inte övertryck, eftersom användning av det på andra färger än svart kan orsaka fel i utskriften.

Svart apla

För att uppnå djup svart:

  • Digitaltryck: 33%C, 33%M, 33%Y, 100%K
  • Tryck av självhäftande etiketter: 100%K
  • Offsettryck: 60%C, 55%M, 50%Y, 100%K
  • UV-tryck på styva material och bläckstråletryck från rulle: 33%C, 33%M, 33%Y, 100%K
  • Tryck på material för bakgrundsbelysning: 60%C, 55%M, 50%Y, 100%K

Grå apla

  • Digitaltryck: använd endast K-komponenten (t.ex. K=50%) för att få en enhetlig nyans och undvika färgförändringar.
  • Offsettryck: använd en färg byggd av CMYK-komponenter med en liten övervikt av Cyan-komponenten, t.ex:  C:50% M:40% Y:40% K:22%

Aplor och tintor

På stora aplor kan ojämnheter uppstå. Vi rekommenderar att ersätta dem med texturer för att förbättra estetiken.

Tonövergångar

Använd inte övergångar under 5% för att undvika bandning. Att lägga till brus hjälper till att få jämnare gradienter.

Upplösning av rasterfiler

Optimal och rekommenderad upplösning för rastergrafik och bilder:

  • 300 dpi för grafik som ses på nära håll (trycksaker, visitkort, flygblad, broschyrer etc.).
  • Vid storformatstryck:
    • 100-200 dpi (upp till 2 m²)
    • 50-100 dpi (2-5 m²)
    • 20-60 dpi (5-20 m²)

Öka inte konstgjort upplösningen genom resampling. Resampling är processen att ändra bildens storlek i datorgrafik, vilket innebär att anpassa antalet pixlar i bilden till nya dimensioner. Under denna process beräknas pixlarna om, och nya pixelvärden beräknas baserat på befintliga data. Resampling används ofta vid ändring av bildens storlek eller upplösning.

Texter och typsnitt

Konvertering av typsnitt till kurvor

Konvertera text till vektorobjekt för att undvika problem med saknade typsnitt.

  • Adobe Illustrator: Text → Skapa konturer (Create Outlines).
  • CorelDRAW: Högerklicka → Konvertera till kurvor (Ctrl+Q).

Svart text i stycken

Använd svart byggd enbart av K=100% (C=0, M=0, Y=0, K=100) för att få en enhetlig och skarp text.

Teckenstorlek

Minsta teckenstorlek är 6 pt för svart text. I kontrast 8 pt (vit / ljus text på svart bakgrund).

Enhetlig orientering i filen

Alla sidor i filen bör ha samma orientering för att undvika fel i trycket.

Standardvändning "Head to Head"

Bruksobjekt vänds standardmässigt mot varandra "Head to Head". För vissa projekt, såsom vykort eller dubbelsidiga flygblad, kan den korrekta orienteringen av framsidan i förhållande till baksidan inte vara uppenbar. För att vara säker på korrekt vändning, placera alltid båda sidorna i filen i samma orientering.

Imposition och sidvändning

Under imposition (sammansättning, elektronisk montering - design i DTP-program av bilden av hela tryckarket) vänds bruksobjekten i förhållande till den vertikala kanten:

Under imposition vänds bruksobjekten i förhållande till den vertikala kanten:

  • Vertikala arbeten: vändning längs den längre kanten.
  • Horisontella arbeten: vändning längs den kortare kanten.